Karta - Lödöse

Lödöse, även Gamla Lödöse, Gamlöse eller Gammelös, är en tätort och före detta brukssamhälle i Lilla Edets kommun och kyrkby i Sankt Peders socken, belägen cirka 4 mil nordost om centrala Göteborg. Orten ligger vid Göta älv och genomskärs av Lödöse-Lilla Edets järnväg, Norge/Vänerbanan (förr Bergslagsbanan) och väg E45 passerar strax öster om samhället.

Lödöse har anor som en av Sveriges äldsta städer och under medeltiden mest betydande hamnar. Staden som slutligt förlorade sina stadsrättigheter 1646, räknas som den första av Göteborgs föregångare. Fartyg kan nå Lödöse från havet utan hinder av fall eller slussar.

Omfattande utgrävningar 1916–1920 och från 1961 har blottlagt medeltida kyrkoruiner, husgrunder, plankgator och kajer samt ett båtskrov från tidigt 1500-tal. Hittills har ungefär 1/3 av den medeltida staden grävts ut. I de upp till 4 m djupa kulturlagren har över 150.000 lösfynd gjorts. En del av dessa är utställda på Lödöse museum och Historiska museet i Stockholm. Lödöse är en av Sveriges fyndrikaste utgrävningsorter. Bebyggelsen går tillbaka till mitten av 1000-talet.

Den äldsta kända skriftkällan för Lödöses existens, är inskriptionen LEDU(S) eller LEODU(S) på brakteater från Knut Erikssons regeringstid (1167–1196). Därefter omnämns staden omkring 1200 av den danske historieskrivaren Saxo Grammaticus i Gesta Danorum, då på latin; Liuthusium. Det anses innehålla ett äldre namn på Gårdaån, Liudha, den rikligt beväxta, samt øse, åmynning. Senare omskrivs Lödöse i ytterligare en dansk källa, Knytlingasagan från omkring 1260–1270. Ett av de tidigaste, svenska beläggen för namnet Lödöse är Margareta Persdotters testamente från 1260. Lödöse kloster kallas där 'claustro lydosiensi'. I de isländska sagorna från 1220-talet till 1310-talet refereras till händelser från 1150-talet som ska ha utspelat sig i, eller i närheten av Lödöse. Även senare möten, bland annat mellan norske Håkon den unge och Birger jarl 1249 finns med:

Fritt översatt: Hela älven var så vacker att se på, som om man såg färger av skinande guld. Då styrde kungens berömda män sina skepp till Lödöse.

Den enda avskrift som finns bevarad av den medeltida stadslagen, Bjärköarätten, gällde Lödöse och anses som äldst vara från 1200-talets slut. Samma bjärköarätt gällde i det norska Nidaros (nuvarande Trondheim), det danska Lund, liksom i Stockholm. Lödöses borgare påstås enligt Johan Hadorph ha kopierat Stockholms lag med kvartersnamn och allt.

Lödöse medeltida stadssigill med två torn går igen i Lilla Edets kommunvapen.